Efter fix kommer roligt

När mitt fixande var klart på morgonen så spenderade jag resten av förmiddagen med att "blogga ifatt" så nu är de största posterna klara att publicera emellan andra poster. Till saken hör att jag anser att det finns vissa saker man "måste" blogga om för att det ska bli rätt. I mitt fall så handlar ju den här om min vardag och även om jag inte bloggat på evigheter så har ju min vardag rullat på så åtminstone måste det vara bild-bomber med lite text i alla fall. Det får inte bli hål liksom. Men det var lite överväldigande att beta av allt som hänt sedan sist jag bloggade. Nu när det är nästan klart så kan jag fokusera på det som händer just nu och på sådana där små poster med tankar och filosoferande som kan vara roliga men inte egentligen har en bestämd plats i en tidslinje. Men nu till det jag skulle skriva om...

När jag var klar fick jag bråttom att fixa lunch (kallnudelsallad) och sticka iväg för att möta upp min kompis Anabel som är på besök från Mexiko! Vi skulle laga mat på det share house hon bor på samma kväll så vi beslöt oss för att tjuvstarta och fika lite och prata massor. Så vi fikade och gick till en 100 yens butik och köpte....lite hemlisar. :) Kort sagt en bra eftermiddag. Sedan åkte vi till hennes share house och handlade ingredienser. (Svenska köttbullar med potatis och sallad på menyn) Vi såg ut att kunna bli runt 15 personer men visste inte säkert så vi höftade lite med maten. Jag brukade laga mycket mat på mitt förra share house men det blev alltid mycket över så idag köpte vi lite mindre istället. Vi fokuserade på att det skulle bli så enkelt som möjligt att genomföra helt enkelt. Speciellt som vi två var ensamma i köket och typ ingen annan hjälpte till. Vi fick hjälp med att passa potatisen när vi gick till stationen för att hämta Hikaru. Men maten var försenad, folk skulle droppa in eftersom och ja, sånt har ju Hikaru lite svårt för i vanliga fall. Fast det gick rätt bra. När vi kom tillbaka till huset så kom en annan gammal kompis, Mai och hon hoppade direkt in i köket. Söt liten tjej som gick på gymnasiet när jag träffade henne för första gången. När det bara var lite kvar att göra så gick Anabel och jag iväg igen och hämtade Pernilla. Var lite stressad över att Hikaru inte hade något att göra eller någon att prata med men han läste lite manga tydligen så han klarade sig i alla fall. När vi kom tillbaka den här gången fick jag både äntligen gå på toa och maten var klar att servera direkt. Var rätt mysigt även om det blev lite uppdelat med vårt gammelgäng och så folk som skrivit upp sig från huset. Kul hade vi i alla fall! Blev kvar rätt sent trots att det tar en god stund att ta sig hem. Kan faktiskt tänka mig att åka dit igen, ifall de betalar tågbiljetten mot min hemlagade mat. Haha (skojar)

Bäst av allt var väl att hela middagen gick på 300 yen per person! Fast det var ju inte fråga om några monster portioner i och för sig. Köttbullarna blev en succé! Än kan jag :P